20 Nov 2009

Färg i november och om att måla med kameran

Efter allergivaccinationen i morse kom jag hem trött och seg. Bestämde mig för att gå en kort promenad med kameran. Jag får inte anstränga mig efter sprutan så det passade rätt bra att stanna var och varannan meter.

November behöver inte vara så färglös och grå som man kan tro.

Jag kan inte låta bli att tycka om den dämpade färgskalan med de mättade murriga och i många fall jordfärgade färgerna.

Som i bilden ovan till exempel.

Man kan leka också, med kameran, färgerna och ljuset. Måla med den. Jag kanske har tänkt för mycket på akvarell den sista tiden.

Det blir diffust och suddigt.

Slutar nästan att vara fotografi.

Blir abstrakt.

Något lite gränslöst. Måste man måla med färg? Är inte väldigt mycket "målning" egentligen? Jag funderar på det just nu och på varför jag inte vill måla på duk, som man brukar göra?

4 comments:

James said...

Love the blurry ones...really clever <3

Elin said...

Jag tycker också att månaden november är hemsk vacker. När det dyker upp något, som en ljusblå eka eller rönnbär på en kvist, då syns det så tydligt mitt i allt gråbruna, brunbruna, svartbruna. Så att de lyser. Som när man promenerar äver vägbanken bort till Biskops Arnö, då Mälaren har samma färg som ylle, och Svanarna och vassen speglas i vattnet. Färg är så viktigt! Nästan vikigare än vatten och kaffe. Problemet är ju att det blir mörkt så plötsligt (och att jag glömmer mina cykellysen), så syns inte färgerna. Då får man se på ljusen istället, som när det lyser i fönstren i höghusen.

Det var min utläggning. Hoppas du mår bra i tröttheten. Ser verkligen fram emot att ses.

Snygga foton förresten.

ninaemilia said...

Älskar den sista! Jag kan verkligen se den som en oljemålning. Självklart är mycket måleri. Man kan tänka som en målare, medan man gör andra saker. Att tänka som en målare innebär ett speciellt fokus, i motsättning till att tänka som en skulptör, grafiker, tecknare, ingenjör.

Många kramar från Antwerpen. Hoppas vaccineringen överträffar dina förväntningar och att all trötthet du upplever känns helt överkomlig i det stora hela. Seees.

Lisbet said...

Jag blir väldigt inspirerad av bilderna, till att måla akvarell. Kanske är det just de utsmetade färgerna, allt som dras samman av fukten. Jag älskar verkligen sånt där väder som det är på bilderna, det är så vackert. Inte fullt lika vakert i en stad dock... Härligt att se bilder "hemmifrån" också. Jag saknar älven och skogen. Fäår jag önska mig bilder på dem från nästa gång du är hemma?